Viljabogruppen är ett bolag som delar med sig av sin kompetens och erfarenhet inom autism och LSS. Vi erbjuder regelbundet föreläsningar med ledande specialister inom autism. Våra föreläsningar är öppna för alla.
• Lena är vuxenpsykiater (specialistkompetens i allmän psykiatri sedan 1980) och har arbetat inom vuxenpsykiatrin i Lund i mer än 40 år, varav 9 år som sektorschef.
• Hon har 25 års erfarenhet av bedömning/diagnostik av funktionsnedsättningar hos vuxna, med frågeställningar som autism, Aspergers syndrom, ADHD eller Tourettes syndrom samt av kliniskt arbete med patienter med dessa (och många andra) diagnoser.
• Hon har också i många år arbetat inom vuxenpsykiatrin med personer med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning (ID), med eller utan autism. För närvarande ingår hon i Region Skånes team för vuxna med utvecklingsstörning/ID och svåra beteendeproblem, VUB Skåne.
• Lena har ett anhörigperspektiv eftersom hennes son har autism och utvecklingsstörning (ID).
• Har publicerat flera vetenskapliga artiklar, kapitel i läroböcker samt populärvetenskapliga skrifter/bokkapitel.
• Hennes doktorsavhandling hade titeln ’Attention-deficit/hyperactivity disorder and autism spectrum disorders in adult psychiatric patients’ och hon disputerade vid Göteborgs universitet 2011 med professor Christopher Gillberg som huvudhandledare.
• Lena är anknuten till Gillbergcentrum, Göteborgs universitet samt till avdelningen för psykiatri, Lunds universitet.
Viljabodagen 2023
Välkommen att ladda ner Johans och Annicas seminarier i nedan länkar.
Johan Pahnke, Leg. psykolog, Med. doktor
Tema: NeuroACT – ett nytt sätt att minska stress och höja livskvalitet vid autismLadda ner material >>
Johan har disputerat på temat acceptance and commitment therapy (ACT) och autism. De senaste 15 årenhar han arbetat som utbildare, handledare och klinisk psykolog med huvudområdet stress hos ungdomar och vuxna på autismspektrumet. Johan har utvecklat metoden NeuroACT – stresshantering för flexibilitet & hälsa vid NPF. Han driver också sedan några år organisationen Brainproof Innovation, som arbetar med utbildning och kunskapsspridning inom neuropsykiatri och psykologi.
Detta föredrag kommer bl a innehålla:
Kopplingen mellan stress, sårbarhet och hjärnan vid autism.
Översikt av evidensläget för psykologisk behandling av psykisk ohälsa och stress vid autism.
NeuroACT som ett sätt att hitta den egna motivationen och bli mer psykologiskt flexibel.
Bemötande och strategier som komplement till anpassningar.
Annica Kosner, Leg. psykolog, Specialist i neuropsykologi
Tema: Vad är lågaffektivt bemötande? Varför ska vi arbeta lågaffektivt? Hur gör man då?Ladda ner material >>
Om lågaffektivt bemötande: Lågaffektivt bemötande har sin utgångspunkt i att människor med problemskapande beteende har svårigheter med funktioner som t ex affektreglering. Lugn och självkontroll hänger ihop och därför bör vi ge individer kontroll över sig själva så de lättare kan samarbeta med sin omgivning. I det arbetet använder vi oss själva som redskap för att skapa lugn och inte själva smittas av den andres affekter. Det lågaffektiva arbetssättet handlar om hur man kan skapa en miljö präglad av lugn och positiva möten och förväntningar i syfte att minska stress och problemskapande beteende, samt öka välmående. Metoderna handlar om synsätt, tänkande, perspektiv och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysiskt avstånd och utvärdering. Metoderna är en del av en växande evidensbas för traditionen Low Arousal Approach. Lågaffektivt syn- och arbetssätt vilar framför allt på en etisk grund med en humanistisk människosyn, samt forskning inom bland annat fälten för utvecklingspsykologi, neuropsykologi, stressforskning, positiv psykologi och affektteori.
Susanne Bejerot, Professor i psykiatri, psykiater och legitimerad psykoterapeut
Susanne har arbetat med barn och vuxna med tvångssyndrom (OCD), ADHD och autismspektrumstillstånd i över 30 års tid. Tillsammans med kollegor har hon byggt upp utrednings- och behandlingsenheter för OCD, autism och ADHD samt verksamhet riktad mot personer med intellektuell funktionsnedsättning kombinerad med allvarliga beteendestörningar i Stockholmsregionen. Hennes forskningsområde innefattar bl a forskning kring OCD/PANS/PANDAS, riskfaktorer för mobbing, KBT för personer med autism, inflammation som bidragande orsak till psykisk ohälsa och behandling med inflammationsreglerande medel vid schizofreni. Hon har publicerat ett nittiotal vetenskapliga artiklar och flera böcker inom det psykiatriska fältet genom åren och var en av projektledarna som byggde Kognus – ett omfattande utbildningsprogram i psykiatri som löpte mellan 2009-2014. Susanne var också en av grundarna till patientföreningen OCD-föreningen Ananke och har belönats med Autism och Aspergerförbundets pusselpris för sina insatser för målgruppen.
Susanne Bejerot, Professor i psykiatri, psykiater och Leg. psykoterapeut
Tema: Autism och OCD
Tid: 15.00-16.30
Jag och Jakob Carlander har skrivit om vad som kännetecknar rättshaveristiskt beteende,vilka svårigheter som kan ligga till grund för det, samt praktiska råd om hur man bemötermänniskor med rättshaveristiskt beteende.
Kort om boken:
Människor med rättshaveristiskt beteende anser sig ofta felaktigt och orättvist behandladeav sin omvärld. De kan i sin kamp för upprättelse göra tillvaron närmast outhärdlig förandra. Många gånger bottnar deras agerande i psykisk ohälsa.
Boken ’Möta människor med rättshaveristiskt beteende – Handbok för yrkesverksamma’ger kunskap och redskap för att bemöta dessa personer på ett sätt som lindrar deraslidande och ger dig själv andrum. Den riktar sig till alla som möter personer med rättshaveristiskt beteende i sitt yrke, men exemplen är främst hämtade från offentlig sektor.
I media om boken:
• ”Bok kan hjälpa rättshaverister” (Corren, september 2015)
• ”Aggressiva anhöriga pressar personal” (SvD, januari 2016)
• ”När ältande kring en orättvisa övergår i besatthet” (Psykologifabriken, oktober 2015)
• ”Så hanterar du rättshaveristen på jobbet” (Chef, november)